Vårvindar

Ute blåser det halv storm under vårsolen. Där inte vinden kommer åt är det helt underbart skönt att slå sig ner en stund. Kliver man två steg åt sidan så att man inte kan åtnjuta vindskyddet är det bara att säga hejdå till frisyren, om man nu har fixat någon sådan förstås. Det BLÅSER!!! Kanske det symboliserar förändringens vindar. Växlingen mellan vinter och vår är ju ändå den mest drastiska på året. Från att allt har legat i dvala ska det växas och spiras, från sömn till vaket. Det kommer en förändringens vind även för mig inom en kort framtid så det blir vår även för min lilla person :-)
Idag kikade jag tillbaka på vad jag skrev på bloggen för snart ett år sedan. Jag fick mig en liten tankeställare. Återigen har verkligheten hunnit ikapp mig. För att citera mig själv i ett inlägg som jag gjorde här efter min farmors begravning:

"I vardagen är det ibland "för mycket" vardag så att man glömmer bort att vara ödmjuk och uppskatta det man värdesätter mest, familjen. Det ska städas, skjutsas och fixas så man hinner inte stanna upp och reflektera över vad som egentligen är viktigt."

 Jag kunde inte ha sagt det bättre själv...fast det var ju förstås jag som sa det... :op Återigen måste jag stanna världen en stund och tänka efter...före. Återigen har vardagen snurrat på och jag har släppt fokus på det som verkligen betyder något, min familj. När jag dirigerar om fokus till mina barn, min man, min familj känner jag ren och skär lycka. Jag hoppas att jag nu kan bibehålla rätt fokus och skala av alla onödiga moment som gnager, oroar och tar kraft. Dags att ta ett kliv uppåt i vårvinden!