Impingement del 1

En diagnos på axeln blev resultatet av dagens stråldos. Tydligen är det för trångt i axeln så det blir sjukgymnastik och korta pass framför datorn på jobbet. Tror jag får ställa ett larm var 15:e minut för det är så lätt att man grottar in sig i något excelark eller något liknande och glömmer bort hur länge man suttit still. Sträck på sig nu, tanten! Det finns fortfarande lite hopp för din gamla kropp. Tog en sväng på löpbandet ikväll men när ljuset kommer tillbaka så blir jag mer och mer sugen på längre utomhusrundor. Det ska bli så skönt när vi flyttar att nt vara begränsad av solljuset utan att det finns gatubelysning. Här på landet blir det beckmörkt på kvällen 6 månader om året. En annan fördel med flytten är att jag kan verkligen ta en runda. Idag tar jag till punkt X och sen är det bara att ta sig hem samma väg...ingen stor grej men lite tradigt. Det är ca 3 månader tills vi ska flytta. Jag längtar så otroligt!

Kraschlandning

När nu äntligen solen kikar fram och kidsen är friska, vem krascharlandar med feber då? Morr! Inte precis vad jag hade planerat för den här helgen. Halsen känns som ett öppet sår och orken är på minuskontot. Tur att jag har mina små änglar som läser böcker för sin gamla mamma. De är bästa medicinen.

Fettisdagen

Dags att plocka upp resterna av mig själv efter vintern och forma något vackert ur degen. Tänk vad mycket mörker, stress och sömnbrist gör med kropp och knopp. Det hela blir en ond cirkel som bryts när ljuset kommer tillbaka. I alla fall är det så för mig. Mörkret gör att jag får ett ökat behov av sömn, barnen är mer sjuka så därför sover man periodvis sämre, det är mycket som ska hinnas med de få timmar på dygnet som det är ljust så jag blir mer stressad.
Nu har ljuset kommit tillbaka, eller i alla fall visat tendenser till det. Motivationen kommer krypande sakta men säkert den också. Ett bevis på det är att jag sitter på motionscykeln just nu. Kanske blir något sv den här degklumpen till slut vintern till trots.
Annars känner jag mig riktigt som en kontorsprodukt just nu. Min högra axel har havererat, antar att det är "musarm" eller vad det nu heter. Jag har fått en rollermouse idag som jag inte riktigt kommer överens med ännu och på måndag ska farbror doktorn klämma på axeln och se om den duger i något år till. Börjar tanten känna sig gammal? Svar: JA!

Dripp dripp

Härliga små plaskande ljud från stuprännorna når mina öron denna morgon när jag öppnar dörren. Kan det vara en vändning i vädret på gång? Ljuset har i alla fall vänt. Det är ljust när man lämnar och hämtar på dagis och alla verkar ha ett mindre sömnbehov jämfört med de senaste månaderna. Om bara alla förkylningar i familjen ger med sig så är det ännu bättre.

Idag ska det bli en vända på löpbandet eftersom snöslask inte är det allra roligaste att klafsa omkring i. Lite förkyld är jag fortfarande men jag kanske kan jaga bort lite baciller med lite motion.

Ny vårfrisyr under luvan - med lugg!

Alla hjärtan

Det här är till min familj och mina närmaste.

Jag älskar er!

Kram på alla hjärtans dag

Tänk rätt!

Måste, måste, måste! Idag när jag vaknade kändes det som en dag av måsten. Dags att ta fram nudeln mellan öronen och välja att känna på ett annorlunda sätt inför dagens uppgifter. Tänk om, tänk rätt!

Super Bowl Sunday

Dags för lite amerikansk fotboll. Det är ju super söndag med finalen idag. Tyvärr stämmer inte tiden så bra här i Sverige så det blir lite nattmangling. Tror jag ska hyra en film för att fördriva tiden till kick off. Eller så blir det lite National Geografic eller någon annan dokumentärkanal som vanligt. Har precis kikat på en svensk serie som verkligen har fångat mig, "Äkta människor". Jag har inte fastnat för en serie på x antal år men den här är något utöver det vanliga. Kul att den råkar vara svensk också!

Alla sover här hemma förutom den här gamla tanten. Skönt att alla är friska, även om det återstår någon vecka på penicillinkuren för kidsen. Imorgon blir det vardag igen med jobb och dagis. De små verkar längta till dagis och kompisarna där. Hoppas bara de håller sig friska ett tag nu och att jag har lyckats hålla deras baciller borta så jag inte själv blir sjuk.

En liten bild från imorse. Det gäller att ta tillvara på de små vackra ögonblicken i livet!

1 nej, 2 nej, 3 ja

Glad i hågen hängde jag på låset imorse vid närmaste apotek för att hämta ut penicillin till de tre sjuka små skruttarna. Där hade de inte alls det penicillin som var utskrivet. Första bommen. De ringde närmaste apotek och där hade de två flaskor av ovan nämnda penicillin. Jag behövde 3 - bom nr 2. Åkte sedan till sjukhusets apotek. Där satt säkert hälften av de som skrivits ut inför helgen och köade för att hämta ut sina mediciner. Jag hade lillkillen med mig. Han var en ängel första kvarten vi väntade på vår tur. Sen kan jag inte precis beskriva honom som en ängel, om nu inte Gud fader beslutade att använda lillen som en liten ängel som var sänd att pröva mitt moderliga tålamod. 2 timmar efter att jag lämnade hemmet kunde jag återvända med mitt byte, 3 flaskor penicillin. Hemma hittar jag en helt utslagen stackars Bonnie och en lite piggare Nova som kikar på "Trazan och Banarne". Tur att de är så snälla och tåliga så att de orkade vänta på mig så länge! Efter att ha haft allmän medicinutdelning blev det lite pannkakor till de som ville ha. Bonnie mutade jag med lite glass så jag lyckades få fram ett litet matt leende i alla fall. Pust, vilken förmiddag!

Ibland märker man så där lite extra mycket att man lever. Ibland är man också sådär lite extra tacksam för det man har. Idag är en sådan dag. Allt strul till trots så har jag gjort detta med ett leende på läpparna för jag har de mina hos mig. Skickar en varm tanke till de som inte är förunnade denna ynnest att ha de sina omkring sig.

Bästa medicinen idag!

3 av 4

Tror jag ska göra om titeln till "VAB mamman". Det går ju inte en vecka utan att VAB:a. Just nu är det 3 av 4 som ligger nerbäddade och däckade med feber, halsont och diverse andra åkommor. Lillkillen har fått i sig penicillin i ett par dagar så han mår nog lite bättre idag förhoppningsvis. Jag tror nog att det krävs en sväng till doktorn med Nova idag också. Så här är livet för en småbarnsmorsa...weihu...eller?!? :-/

Nåja, det är kaos i några dagar och sen går det över. Det går ju mot ljusare tider sägs det. Även om det är svårt att tro att det någonsin kommer att bli temperaturer över 5 plusgrader igen så är det ju obevekligen så att våren kommer att dyka upp rätt som det är. Snart spricker krokusar och snödroppar fram mellan envisa snöhögar. Då brukar bacillerna gå i ide tills hösten/vintern. Nå ja, det kan vara lite mysigt att passa på att läsa lite böcker tillsammans med febriga små barn. Det gäller att se det positiva mitt i allt det tråkiga och jobbiga. Jag får ju faktiskt lite mer tid tillsammans med kidsen. Det kanske inte är så dumt med sjuka barn ändå? Om man bortser från att de stackarna är skruttiga menar jag...

En skruttig liten Nova vilar i soffan