Det gäller att glädjas åt de små sakerna ibland. Denna vecka har jag kunnat lämna/hämta Nova på dagis med vagnen utan att behöva ha hjärtat i halsgropen och hoppa upp i snövallarna när bilisterna susar förbi. Vägen börjar sakta men säkert återta kontrollen från snön så jag såg till och med vägrenen på vissa ställen. Underbart! Nu är det vår :)
Idag blir det en tur till syster för att skjutsa dit Nova. Hon vill åka på semester från mig och J och sova över hos storkusinerna. Hon har längtat sååå mycket och har redan planerat vad de ska hitta på. Var man själv så framsynt när man knappt var 2½ år?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar