Min lilla farmor Edith somnade stilla in igår kväll vid 9-tiden. Hon blev 93 år.
Jag är så glad att jag spenderade hennes sista natt tillsammans med henne på sjukhuset. Jag var lite rädd att det skulle var otäckt men det var bland det mest rogivande och fina saker jag någonsin har gjort. Det var en vacker natt med en halvmåne som lyste in genom fönstret och stjärnor som blinkade i kapp på natthimlen. Jag sjöng sånger för henne som hon lärt mig när jag var liten och jag satt och berättade om sånt som jag mindes som vi hade gjort tillsammans. Det sägs ju att hörseln är det sista som överger en när man ska dö. Tänk vilket liv hon har levt! Helt fantastiskt! Nu får min farmor äntligen vara med min farfar igen och de kan äta våfflor med grädde och färska hallon från deras trädgård igen.Sov gott lilla farmor!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar