söndag 2 maj 2010

Gå vidare

Torsdagen var omtumlande. Farmors begravning var stillsam och vacker och det kändes skönt att få ta ett sista avsked även om jag var vid hennes sida när hon gick bort. I sådana stunder förstår man hur mycket familjen betyder, hur mycket känslor som finns för de som står en nära. I vardagen är det ibland "för mycket" vardag så att man glömmer bort att vara ödmjuk och uppskatta det man värdesätter mest, familjen. Det ska städas, skjutsas och fixas så man hinner inte stanna upp och reflektera över vad som egentligen är viktigt. Ett nytt mål jag har är att stanna upp en liten stund varje dag och bara vara i nuet och verkligen känna och vara tacksam för det jag har runt omkring mig.

Tack min älskade familj för att ni finns!

Inga kommentarer: